I alla operativsystem som Windows, OpenVMS och Unix finns det utvecklingsmiljöer.

En utvecklingsmiljö innehåller kompilatorer, debugger, versionshanterare, test program, m.m.

Det vanliga är att den som gör operativsystemet även står för utvecklingsmiljön. Så i Windows är det Microsoft, I OpenVMS HP och i Unix från den leverantör av det Unix man använder.

Detta innehåller alla utvecklingsmiljöer:

Dessutom kan det finnas:

Editorer

Detta är redigeringsprogrammen som man kodar i. Ofta är editorerna hopbyggda med kompilatorerna så man kan koda och kompilera i samma miljö. Detta underlättar programmerande då man snabbare får veta var man kodat fel. De kod man skriver när man programmerar kallas källkod.

Kompilatorer

Till varje programmeringsspråk som C++, FORTRAN, Pascal m.m. finne de en kompilator. Det behövs en kompilator för vaje operativsystem. Så kan man inte använda Pascal kompilator i Windows i Linux. Kompilatorn översätter programmeringskoden som är en vanlig textfil till objektkod. Under kompilerings kontrolleras också att koden är korrekt och om den inte är det genereras ett fel.

Länkare

Länkare tar objektkoden och länkar ihop den med operativsystemets bibliotek. Som slutprodukt får man ett körbart program om länkningen gick bra.

Versionshanterare

När man kodar så vill man kunna spara olika versioner av filen för att kunna gå tillbaka om man gjort ett större fel eller om de ska vara spårbart vad man gjort. Detta sköter versionshanterare. Alla versionshanterare har sparfunktion så den lagrar så lite som möjligt. Detta sker på två olika sätt. När man lägger in en fil så kollas om den redan finns och sedan lagras skillnaden mellan filen man lägger in och de som redan finns. Man kan också göra tvärt om. När filen lagras så lagras hela den och om den redan fanns så spara skillnaden mellan den sista filen och de föregående i de föregående filerna.

I de flesta versionshanterare kan man spara alla de filer som finns på datorn. Vissa kan dock bara ha sparfunktion på textfiler. Spara man t.ex. ett program (EXE fil) så lagras hela filen för varje gång man lägger in den. CMS som används i OpenVMS har sparfunktion på alla typer av filer.

Designverktyg

Designverktyg inom programutveckling är idag gjorda för UML. Man använder UML symbolerna för att designa systemet. Designprogrammen kontrollerar att man skapar ett intakt och logiskt system med UML. Om allt går bra kan man sedan genera kod som kan arbetas vidare med eller kompileras och länkas.

Testverktyg

Testverktyg kommer in när man fått ett körbart program. De fungerar ungefär likadant. Man spelar in en körning av programmet och sedan lagrar testprogrammet alla utdata från programmet. Om sedan man gör ändringar i programmet kan man med testprogrammet köra inspelningen och sedan jämföra utdata med föregående körning. Testprogram innehåller en hel arsenal av olika funktioner för att stödja tester som att tester går att lägga ihop. Tester går att kör automatiskt. Utdata kan analyseras på olika sätt m.m.

En annan typ an testverktyg är prestanda analyserare. Dess kör ofta i kombination med de förra testverktyget. Man kör en inspelad del med första testverktyget och sedan analyserar prestanda analyseraren var i programmet det går trögt.

Kodanalyserare

Kodanalyserare analyserar koden och lagrar var variabler, rutiner, m.m. finns i koden. Detta underlättar felsökning. Om man vet att variabeln P_nr visar fel vid en körning så kan man med kodanalyseraren hitta alla ställen i koden där variabeln P_nr finns.

Projektverktyg

Projektverktyg ingår ibland i utvecklingsmiljön och arbetar då ofta ihop med designverktygen. Med projektverktygen försöker man uppskatta hur lång tid utvecklingen ska ta och vilken som ska jobba med olika delar. Jag måste säga att min erfarenhet av projektverktyg är negativ. Jag har ännu inte sett en planering från Microsoft Project där de första datumet redan passerat när vid de inledande projektmötet. Ofta används också projektverktyg för att visa hur försenad man är istället för att planera om projekten.

Skicka e-post till

med frågor eller kommentarer om den här webbplatsen.
Senast ändrad: 09 december 2008